Fork me on GitHub

Pandas索引的基本操作

Pandas索引的基本属性

对10种单层索引的常用操作,文末有汇总的常见属性,建议收藏!

10种索引

快速回顾Pandas中10种单层索引的创建:

pd.Index

In [1]:

1
2
import pandas as pd
import numpy as np

In [2]:

1
2
3
4
5
6
7
# 指定类型和名称

s1 = pd.Index([1,2,3,4,5,6,7],
dtype="int",
name="Peter")

s1

Out[2]:

1
Int64Index([1, 2, 3, 4, 5, 6, 7], dtype='int64', name='Peter')

pd.RangeIndex

指定整数范围内的不可变索引

In [3]:

1
2
s2 = pd.RangeIndex(0,20,2)
s2

Out[3]:

1
RangeIndex(start=0, stop=20, step=2)

pd.Int64Index

64位整数型索引

In [4]:

1
2
s3 = pd.Int64Index([1,2,3,4,5,6,7,8],name="Peter")
s3

Out[4]:

1
Int64Index([1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8], dtype='int64', name='Peter')

pd.UInt64Index

无符号整数索引

In [5]:

1
2
s4 = pd.UInt64Index([1, 2.0, 3, 4],name="Tom")
s4

Out[5]:

1
UInt64Index([1, 2, 3, 4], dtype='uint64', name='Tom')

pd.Float64Index

64位浮点型的索引

In [6]:

1
2
s5 = pd.Float64Index([1.5, 2.4, 3.7, 4.9],name="peter")
s5

Out[6]:

1
Float64Index([1.5, 2.4, 3.7, 4.9], dtype='float64', name='peter')

pd.IntervalIndex

新的间隔索引 IntervalIndex 通常使用 interval_range()函数来进行构造,它使用的是数据或者数值区间,基本用法:

In [7]:

1
2
s6 = pd.interval_range(start=0, end=6, closed="left")
s6

Out[7]:

1
2
3
IntervalIndex([[0, 1), [1, 2), [2, 3), [3, 4), [4, 5), [5, 6)],
closed='left',
dtype='interval[int64]')

pd.CategoricalIndex

In [8]:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
s7 = pd.CategoricalIndex(
# 待排序的数据
["S","M","L","XS","M","L","S","M","L","XL"],
# 指定分类顺序
categories=["XS","S","M","L","XL"],
# 排需
ordered=True,
# 索引名字
name="category"
)

s7

Out[8]:

1
CategoricalIndex(['S', 'M', 'L', 'XS', 'M', 'L', 'S', 'M', 'L', 'XL'], categories=['XS', 'S', 'M', 'L', 'XL'], ordered=True, name='category', dtype='category')

pd.DatetimeIndex

以时间和日期作为索引,通过date_range函数来生成,具体例子为:

In [9]:

1
2
3
4
# 日期作为索引,D代表天

s8 = pd.date_range("2022-01-01",periods=6, freq="D")
s8

Out[9]:

1
2
3
DatetimeIndex(['2022-01-01', '2022-01-02', '2022-01-03', '2022-01-04',
'2022-01-05', '2022-01-06'],
dtype='datetime64[ns]', freq='D')

pd.PeriodIndex

pd.PeriodIndex是一个专门针对周期性数据的索引,方便针对具有一定周期的数据进行处理,具体用法如下:

In [10]:

1
2
s9 = pd.PeriodIndex(['2022-01-01', '2022-01-02', '2022-01-03', '2022-01-04'], freq = '2H')
s9

Out[10]:

1
2
3
PeriodIndex(['2022-01-01 00:00', '2022-01-02 00:00', '2022-01-03 00:00',
'2022-01-04 00:00'],
dtype='period[2H]', freq='2H')

pd.TimedeltaIndex

In [11]:

1
2
data = pd.timedelta_range(start='1 day', end='3 days', freq='6H')
data

Out[11]:

1
2
3
4
TimedeltaIndex(['1 days 00:00:00', '1 days 06:00:00', '1 days 12:00:00',
'1 days 18:00:00', '2 days 00:00:00', '2 days 06:00:00',
'2 days 12:00:00', '2 days 18:00:00', '3 days 00:00:00'],
dtype='timedelta64[ns]', freq='6H')

In [12]:

1
2
s10 = pd.TimedeltaIndex(data)
s10

Out[12]:

1
2
3
4
TimedeltaIndex(['1 days 00:00:00', '1 days 06:00:00', '1 days 12:00:00',
'1 days 18:00:00', '2 days 00:00:00', '2 days 06:00:00',
'2 days 12:00:00', '2 days 18:00:00', '3 days 00:00:00'],
dtype='timedelta64[ns]', freq='6H')

属性1:name

如果有的话,返回索引的名称

In [13]:

1
s1.name

Out[13]:

1
'Peter'

In [14]:

1
s4.name

Out[14]:

1
'Tom'

属性2:dtype

返回索引的数据类型

In [15]:

1
s1.dtype

Out[15]:

1
dtype('int64')

In [16]:

1
s8.dtype

Out[16]:

1
dtype('<M8[ns]')

In [17]:

1
s10.dtype

Out[17]:

1
dtype('<m8[ns]')

属性3:array

返回索引组成的数组:

In [18]:

1
s1.array

Out[18]:

1
2
3
<PandasArray>
[1, 2, 3, 4, 5, 6, 7]
Length: 7, dtype: int64

In [19]:

1
s5.array

Out[19]:

1
2
3
<PandasArray>
[1.5, 2.4, 3.7, 4.9]
Length: 4, dtype: float64

In [20]:

1
s8.array

Out[20]:

1
2
3
4
<DatetimeArray>
['2022-01-01 00:00:00', '2022-01-02 00:00:00', '2022-01-03 00:00:00',
'2022-01-04 00:00:00', '2022-01-05 00:00:00', '2022-01-06 00:00:00']
Length: 6, dtype: datetime64[ns]

属性4:shape

返回索引的形状:几行几列

In [21]:

1
s1.shape

Out[21]:

1
(7,)

In [22]:

1
s4.shape

Out[22]:

1
(4,)

In [23]:

1
s8.shape

Out[23]:

1
(6,)

属性5:size

返回索引的总个数:行数乘以列数

In [24]:

1
s1.size

Out[24]:

1
7

In [25]:

1
s2.size

Out[25]:

1
10

In [26]:

1
s5.size

Out[26]:

1
4

In [27]:

1
s10.size

Out[27]:

1
9

属性6:empty

返回索引是否为空

In [28]:

1
s1.empty

Out[28]:

1
False

In [29]:

1
s4.empty

Out[29]:

1
False

In [30]:

1
s10.empty

Out[30]:

1
False

属性7:ndim

返回索引的维度

In [31]:

1
s1.ndim

Out[31]:

1
1

In [32]:

1
s4.ndim

Out[32]:

1
1

属性8:T

将索引进行转置操作

In [33]:

1
s1.T

Out[33]:

1
Int64Index([1, 2, 3, 4, 5, 6, 7], dtype='int64', name='Peter')

In [34]:

1
s3.T

Out[34]:

1
Int64Index([1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8], dtype='int64', name='Peter')

In [35]:

1
s6.T

Out[35]:

1
2
3
IntervalIndex([[0, 1), [1, 2), [2, 3), [3, 4), [4, 5), [5, 6)],
closed='left',
dtype='interval[int64]')

属性9:argmax

返回最大索引所在的位置

In [36]:

1
s1.argmax()  # 最大索引所在的位置

Out[36]:

1
6

In [37]:

1
s5.argmax()

Out[37]:

1
3

属性10:is_integer

判断索引是否为整数型

In [38]:

1
s1.is_integer()

Out[38]:

1
True

In [39]:

1
s2.is_integer()

Out[39]:

1
True

In [40]:

1
s6.is_integer()

Out[40]:

1
False

属性汇总

对Pandas的常用属性进行一下简单的汇总。需要注意的是针对行索引的属性同样适用于列属性columns,因为它们二者都是同属于Pandas中的index对象。

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
s.values  # 取值
s.is_monotonic # 当各元素均大于等于前值时,返回True,否则返回False
s.is_unique # 判断值是否唯一,如果没有返回True,否则返回False
s.dtype # 数据类型
s.hasnans # 是否存在缺失值
s.has_duplicates # 是否存在重复值
s.name # 名称
s.names # FrozenList([])类型的元素
s.shape # 形状 几行几列
s.ndim # 维度
s.size # 个数
s.empty # 是否存在空值
s.argmin # 最小索引所在的位置
s.argmax # 最大索引所在的位置
s.is_boolean # 是否为bool类型
s.categorical # 是否为分类型的索引
s.integer # 是否为整数型
s.is_numberic # 是否为数值型
s.min # 最小值
s.max # 最大值
s.isna # 是否为空
s.item # 索引的具体信息
s.to_list # 转成列表
s.to_frame # 转成DataFrame数据
s.argsort # 升序排列,然后返回的是每个数据排序后的索引号
s.value_counts() # 统计索引中每个值的个数
s1.append(s2) # 追加索引
s.ravel # 索引拉成一维
s.fillna # 填充缺失的索引
s.set_names("new_name") # 给索引重命名

本文标题:Pandas索引的基本操作

发布时间:2022年04月15日 - 23:04

原始链接:http://www.renpeter.cn/2022/04/15/Pandas%E7%B4%A2%E5%BC%95%E7%9A%84%E5%9F%BA%E6%9C%AC%E6%93%8D%E4%BD%9C.html

许可协议: 署名-非商业性使用-禁止演绎 4.0 国际 转载请保留原文链接及作者。

Coffee or Tea